Inom ramen för det Strategiska innovationsprogrammet för Sakernas Internet publicerar Vinnova i juni tre utlysningar med underrubriken “IoT för innovativ samhällsnytta”. Utlysningarna är riktade till svenska kommuner och regioner samt aktörer som samverkar med dessa. I det följande ger vi en sammanfattning av de aktuella utlysningarna samt några erfarenhetsbaserade råd och förslag på hur behovsägare, leverantörer och övriga aktörer kan och bör agera för att få största möjliga effekt av investerade pengar och nedlagd tid.
Utlysningarna
Samtliga tre utlysningar öppnade den 29 juni och stänger den 2 november 2021. Syftet är att använda internet of things (IoT) för innovativ samhällsnytta och vänder sig till behovsägare, det vill säga kommuner och regioner, med olika krav och erfarenhetsnivåer enligt följande:
1. Förberedelseprojekt
Denna utlysning riktar sig till svenska kommuner och regioner som vill komma igång med användandet av sakernas internet. Det kan till exempel handla om att ta fram en IoT-strategi, göra en kartläggning eller förstudie inom området. Projekten kan drivas på egen hand eller, med fördel, i samverkan med andra offentliga aktörer, företag, innovationsfrämjande aktörer, akademi eller forskningsinstitut. Maximalt belopp att söka är 300 kkr.
2. Genomförandeprojekt
Denna utlysning riktar sig till aktörer som i samverkan med kommuner eller regioner vill ta ett större grepp kring IoT-lösningar i offentlig sektor. Medlen kan till exempel användas till att vidareutveckla eller anpassa befintliga prototyper, till att testa lösningar i större skala eller att införa helt nya. Målet är att projekten ska kunna bidra till samhällsnytta på ett nationellt plan. Maximalt belopp att söka är 5 000 kkr.
3. Prototyputvecklingsprojekt
Denna utlysning riktar sig till aktörer som vill testa och utveckla IoT-idéer där sensorer, aktuatorer och olika typer av IoT-data används för att bidra till nytta i offentlig sektor. Projekten ska ske i samverkan med kommuner eller regioner. Det kan till exempel handla om utveckling av olika tekniska lösningar, men även om hur processer och arbetsmetoder kan förbättras med hjälp av IoT-data. Maximalt belopp att söka är 2 000 kkr.
Hur blir ett IoT-projekt framgångsrikt? Vad bör man undvika?
På Attentec har vi lång erfarenhet av att hjälpa företag och organisationer att skapa kundnytta med internet of things. Vi har hittills levererat över 100 framgångsrika IoT-projekt till både privata företag och offentlig sektor. Vårt eget arbete och våra kontakter på IoT-marknaden har gett oss en god bild av vad som kännetecknar ett lyckat projekt och vilka fallgropar som finns. Om vi i huvudsak fokuserar på kommuner, kommunala bolag och liknande offentliga aktörer kan vi ge följande exempel på hur det kan (men inte bör!) gå till, vad man ska tänka på och hur man kan gå tillväga för att nå framgång.
“Alla pratar om det här med digitalisering och internet of things. Klart att vi måste göra något och testa, vi också! Vi vill ju vara en framåt kommun!”
Förvånansvärt ofta inleds ett IoT-projekt i en kommun med tankar i stil med de i rubriken. Uppdraget går – i bästa fall – till någon på kommunens IT-avdelning, eller så hyr man in en ung, entusiastisk konsult som projektledare tillika genomförare som får en påse pengar att spendera på “IoT-projektet”. Det kan resultera i att man övervakar och presenterar badtemperaturer i några utvalda sjöar i kommunen, eller mäter luftkvaliteten i klassrum, konferensrum eller liknande. I värsta fall tar man fram två helt separata system för temperaturmätningen och luftkvalitetsövervakningen. När den inledande entusiasmen lagt sig står man med ett eller flera isolerade “hemmabyggen” som ingen kan eller vill underhålla och vidareutveckla. Den kommunala utvärderingen visar att det nog verkar fungera rent tekniskt i liten skala, men att den bestående nyttan av satsningen för kommuninvånarna eller den egna organisationen blev liten eller ingen, varför IoT-satsningar faller i onåd, i vart fall under en period.
Så behöver det inte alls vara! En redan från början genomtänkt systemarkitektur och design är ett lågt pris att betala för framgång på lång sikt. Majoriteten av komponenterna eller delsystemen i många IoT-lösningar (datatransport, datalagring, analys, resultatpresentation) kan mycket väl vara – och kanske till och med bör vara – gemensamma eller åtminstone av samma typ. Genast har komplexiteten minskat, det blir enklare att underhålla lösningen och möjligheterna att lägga till ytterligare funktioner och övervaka nya saker ökar. Även integrationen med andra system förenklas kraftigt.
Dåså! Med en klok arkitektur på plats är väl saken klar? Bara att köra igång. Nej, inte riktigt! Ett väl designat system hanterar det tekniska perspektivet. Vi måste också fråga oss varför, och för vem? Och vår rekommendation är att man söker svaren på dessa frågor innan man skrider till verket med arkitekturen.
Utvärdera inte teknik! Skapa istället kund- och affärsnytta!
Tekniken för att skapa en IoT-lösning är mogen. I hela kedjan från sensorer för datainsamling via kommunikation/konnektivitet, molnlösningar för datalagring och analys till presentation på dator. läsplatta eller smart telefon och integration med andra (redan befintliga) system (kundregister, fakturering etc) finns idag väl beprövade och kostnadseffektiva lösningar för de allra flesta tillämpningar. Det handlar därför om att göra klart för sig vilken nytta man strävar efter att skapa innan man skapar den! Riktar vi oss till våra befintliga invånare och vill göra dem mera tillfreds med livet i sin kommun? Satsar vi på att marknadsföra oss för att locka fler att flytta hit? Är det en specifik grupp medborgare med särskilda behov som vi vänder oss till just denna gång? Eller är det kanske främst vår egen verksamhet och våra egna anställda som är målgruppen?
Vilken nytta kan IoT skapa?
Erfarenheten visar att nytta med digitalisering och IoT primärt skapas inom tre områden:
1. Ökad effektivitet
Är målet att effektivisera den egna organisationen? Vill vi exempelvis skapa förutsättningar för att kunna utföra förebyggande eller driftsrelaterat underhåll och därmed minska kostnaderna och säkra tillgängligheten för en kommunal tjänst? Eller vill vi optimera användningen av en resurs och kanske minska tid, kostnad och miljöpåverkan för resor och transporter?
2. Minskade risker
Strävar vi efter att reducera riskerna för personskador vid farligt arbete eller är behovet att säkerställa att lagkrav och regler efterlevs till exempel vid transporter av livsmedel, mediciner eller djur?
3. Ökad omsättning
Data är kunskap och kunskap är makt. Insamlade data kan ha stort värde även för andra aktörer, och kunskapen kan säljas vidare. Genom nya affärsmodeller, exempelvis abonnemang på en vara eller tjänst där kunden betalar en rörlig kostnad baserad på användning/förbrukning, kan försäljningen öka samtidigt som de kunder som har låg förbrukning blir nöjdare tack vare lägre total kostnad
Hur kommer vi igång om vi vill skapa samhällsnytta på riktigt?
Vår rekommendation för att satsningen ska bli framgångsrik och skapa avsedd nytta för den tilltänkta målgruppen blir då sammanfattningsvis:
- Tänk igenom: Varför och för vem? Vilken nytta vill vi skapa?
- Tag fram en plan för vad vi vill åstadkomma, både på kort och lång sikt.
- Hur ska samverkan och integration med våra andra system fungera?
- Ska vi ta betalt? Hur i så fall?
Behöver du hjälp skapa framgångsrika IoT-lösningar?
Attentec bidrar gärna med expertkunskaper i alla faser av ett IoT-projekt. Vi deltar och har deltagit i Vinnova-finansierade projekt för att som leverantör i samverkan med de offentliga behovsägarna skapa riktig samhällsnytta. Vårt erbjudande omfattar affärsutveckling, arkitektur, realisering och förvaltning. Kontakta oss!
Vill du bli kontaktad? Fyll i dina kontaktuppgifter i formuläret nedan så kommer vi att kontakta dig.
Anders Weiland
IoT-expert och vice VD på Attentec
Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik och teknisk doktor från Linköpings tekniska högskola.
Jag hjälper våra kunder att förstå sina behov och tar fram effektiva lösningsförslag på deras specifika utmaningar inom IoT. Tillsammans med ett team av kompetenta kollegor sätter jag planen i verket, hela vägen från elektronik till cloud, hela vägen från produktion till recycling.
+46 706 19 12 30
